Hem / Nyheter / Beskattningstidpunkten för utdelning från utländskt...

Be­skatt­nings­tid­punk­ten för utdelning från utländskt fåmansföretag

28/04/2023

Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom den 26 april 2023 (mål nr 7394-21 m.fl.) prövat en fråga om beskattningstidpunkten för en utdelning från ett utländskt fåmansföretag.

Bakgrunden till målet var i korthet att ett utländskt fåmansföretag i februari 2012 hade beslutat om en utdelning till ägaren om 30 000 000 euro. Samma dag utfärdade bolaget ett skuldebrev till ägaren på samma belopp som utdelningen. Bolagets skuld till ägaren minskade sedermera under år 2017, genom två amorteringar. Till saken hör vidare att ägaren inte var skattskyldig i Sverige för utdelningen under år 2012. Vid tidpunkten för amorteringarna under år 2017 hade han däremot flyttat till Sverige.

Beskattningstidpunkten för en utdelning inträder när utdelningen kan disponeras (42 kap. 12 § inkomstskattelagen). Uttrycket ''kan disponeras'' motsvaras i äldre bestämmelser av uttrycket ''blivit tillgänglig för lyftning''.

Skatteverket beslutade att beskatta ägaren för inkomst av kapital för beskattningsåret 2017 med ett belopp som motsvarade den minskning av bolagets skuld som bolaget hade redovisat det året. Skattetillägg påfördes också. Förvaltningsrätten i Stockholm (2020-10-22, mål nr 24403-19 m.fl.) gjorde samma bedömning som Skatteverket. I domen påstår förvaltningsrätten att det finns ''praxis'' som uppges visa att''Den s.k. värdeöverföringskapaciteten är således en omständighet som ska beaktas vid bedömningen av om medel är att anse så som disponibla''. Vilken praxis förvaltningsrätten åsyftar anges dock inte. Förvaltningsrätten för sedan ett resonemang som tycks gå ut på att bolagets tillgångar bestod av illikvida aktier och inte kontanta medel, varför reversen (enligt förvaltningsrätten) ''inte svarat mot någon verklig möjlighet för [ägaren] att under år 2012 förfoga över det beslutade utdelningsbeloppet''. Kammarrätten i Stockholm (2021-10-14, mål nr 7995-20 m.fl.) gjorde också samma bedömning som Skatteverket. Enligt kammarrätten talade det förhållandet att utdelningen kvarstod i bolaget emot att ägaren hade möjlighet att disponera över beloppet år 2012.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade kort att bolaget hade fattat ett beslut om utdelning i pengar och att det samma dag utfärdat ett skuldebrev på motsvarande belopp. Av skuldebrevet framgick att ägaren hade rätt till betalning inom en månad från det att han hade begärt det. Utdelningen ansågs därför redan av den anledningen vara tillgänglig för lyftning och disponibel vid denna tidpunkt. Ägaren skulle således inte beskattas för utdelningen år 2017 och inte heller påföras något skattetillägg.

Wistrands kommentar:

Det är givetvis bra att det nu ytterligare har klarlagts vad som gäller i fråga om beskattningstidpunkt för utdelning på aktier i utländskt bolag. Det inger dock viss förvåning att den aktuella frågan kom ända till Högsta förvaltningsdomstolen. Det anges t.ex. reservationslöst i Skatteverkets rättsliga vägledning att ''För kupongbolag är utdelningen disponibel på bolagsstämmodagen om inget annat beslutats''. Det är svårt att förstå varför Skatteverkets bedömning blev en helt annan i det här fallet, som visserligen rörde ett utländskt bolag. I Högsta förvaltningsdomstolens rättspraxis har t.ex. aktieägare, som antar ett erbjudande från det utdelande bolaget om att låta aktieutdelning innestå hos bolaget, ansetts disponera över sin rätt till utdelning på ett sådant sätt att efter bolagsstämman utdelningen får anses vara tillgänglig för lyftning (RÅ 1983 not. Aa 111). I det nu prövade fallet hade ju aktieägaren dessutom fått betalt för sin utdelningsfordran genom att han hade tagit emot en revers. Några invändningar mot vare sig utdelningsfordrans eller reversens marknadsvärden tycks inte ha framförts i målet. Det redovisas inte heller några närmare rättsliga överväganden avseende t.ex. rättspraxis i förvaltningsrättens och kammarrättens avgöranden, trots att utdelningen avsåg ett betydande belopp och skattetillägg dömdes ut.

Högsta förvaltningsdomstolens avgörande sällar sig till ett i raden av avgöranden från senare tid som tycks ha mindre av prejudikatvärde och vara mer ägnat att rätta till felaktiga underrättsavgöranden (se vidare t.ex. HFD 2019 ref. 6, HFD 2021 ref. 21, HFD 2021 not. 54 och HFD 2023 ref. 1).

Kontakta Wistrand vid frågor eller för mer information.

Relaterade personer

Porträtt avJOHAN_LINDER_SÄVERMAN_600.jpg
Johan Linder Säverman
Counsel
Stockholm