Hem / Nyheter / Lucka i jordförvärvslagen täpps igen den 15 april

Lucka i jord­för­värvsla­gen täpps igen den 15 april

13/03/2023

I syfte att förhindra kringgående av kravet på förvärvstillstånd vid vissa förvärv av lantbruksegendom har riksdagen röstat igenom vissa skärpningar av jordförvärvslagen. Ändringarna träder i kraft den 15 april 2023.

Både jord- och skogsbruket är, och har historiskt varit, mycket viktiga för Sveriges ekonomi. Mot den bakgrunden har förvärv av jord- och skogsbruksfastigheter reglerats sedan början av 1900-talet, i syfte att främja sysselsättning och bosättning i glesbygdsområden och att bevara balansen i markinnehavet mellan fysiska och juridiska personer. Reglerna har bestått i begränsningar i möjligheten för vissa ägarkategorier att förvärva lantbruksegendom.

Nu gällande regelverk återfinns i jordförvärvslagen (1979:230) och jordförvärvsförordningen (2005:522). Enligt dagens lydelse definieras lantbruksegendom i 1 § jordförvärvslagen som ”fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet”. Enligt lagen är den som tar över lantbruksegendom skyldig att i vissa fall ansöka om tillstånd för förvärvet, ett så kallat förvärvstillstånd. En ansökan om förvärvstillstånd prövas som huvudregel av länsstyrelsen, och i vissa fall av Jordbruksverket. Om förvärvstillstånd inte söks inom tre månader från det att förvärvet skedde, eller om förvärvstillstånd nekas, följer det av jordförvärvslagen att förvärvet av lantbruksegendomen blir ogiltigt.

En av ägarkategorierna som träffas av reglerna om förvärvstillstånd – och såvitt nu är av intresse – är juridiska personer som förvärvar lantbruksegendomen från en fysisk person eller ett dödsbo, under förutsättning att förvärvet inte sker genom inrop på exekutiv auktion. Den grundläggande förutsättningen för att en juridisk person ska få lämnas förvärvstillstånd, är att den juridiska personen avstår annan lantbruksegendom antingen till en fysisk person eller till staten för naturvårdsändamål. Detta så kallade kompensationskrav säkerställer att den totala andelen bolagsägd jordbruks- och skogsbruksmark inte ska öka i förhållande till den totala andelen privatägd mark. Med andra ord syftar kompensationskravet till att uppnå lagens övergripande syfte att bevara balansen i markägande mellan fysiska och juridiska personer.

Den 8 december 2022 överlämnade regeringen propositionen 2022/23:32 Ändringar i jordförvärvslagen i syfte att hindra att bestämmelserna om förvärvstillstånd kringgås, till riksdagen. I propositionen föreslog regeringen att definitionen av lantbruksegendom i 1 § jordförvärvslagen utvidgas till att omfatta inte bara fast egendom som är taxerad som lantbruksenhet utan även fast egendom som har ombildats eller nybildats för ändamålet jordbruk eller skogsbruk men som ännu inte varit föremål för fastighetstaxering.

Bakgrunden till regeringens förslag är ett antal uppmärksammade fall där den snäva definitionen av vad som utgör lantbruksegendom har utnyttjats på så sätt att juridiska personer har kunnat förvärva lantbruksegendom av fysiska personer utan att bestämmelserna om förvärvstillstånd har blivit tillämpliga. Enligt propositionen har detta gått till på följande sätt. En fysisk person, som äger både en lantbruksfastighet och en fastighet som är taxerad som småhusenhet, har ansökt om att genom fastighetsreglering överföra all mark från lantbruksegendomen till småhusenheten. Efter att ombildningen slutförts, men innan det att Skatteverket har hunnit taxera om fastigheten till en lantbruksenhet, har egendomen förvärvats av en juridisk person. Eftersom fastigheten vid förvärvet var taxerad som småhusenhet, krävs enligt dagens reglering inte förvärvstillstånd för förvärvet. Enligt regeringen är det nödvändigt med en ändring av jordförvärvslagen för att förhindra att kravet på förvärvstillstånd kringgås på detta sätt.

I propositionen föreslog regeringen även att det ska införas övergångsbestämmelser i jordförvärvslagen med innebörden att nuvarande bestämmelser ska gälla för förvärv som har skett innan lagändringarna träder i kraft, dvs. före den 15 april 2023. Som skäl för förslaget angav regeringen att en person som ska förvärva en fastighet måste veta vid förvärvstidpunkten vilka förutsättningar som gäller för förvärvet, och att det därför inte är rimligt att någon efter det att ett förvärv ägt rum träffas av nya krav som utgör villkor för förvärvets giltighet.

Under vintern har propositionen behandlats av Civilutskottet. I betänkande den 23 februari 2023, 2022/23:CU15, ställde sig Civilutskottet helt bakom de skäl som anförs i propositionen och föreslog således att riksdagen ska anta regeringens förslag om ändring i jordförvärvslagen.

De föreslagna lagändringarna debatterades i riksdagen den 8 mars 2023, och senare samma dag beslutade riksdagen att bifalla propositionen. Vi kan således förvänta oss att den nya definitionen av lantbruksegendom träder ikraft den 15 april 2023 i enlighet med regeringens förslag.

Kontakta Wistrand Advokatbyrå vid frågor eller för mer information.

Relaterade personer

Porträtt avLEILA_MEHMEDOVIC_600.jpg
Leila Mehmedovic