Med ett försämrat omvärldsläge och Sveriges inträde i NATO är totalförsvaret mer aktuellt än någonsin. Riksdagens beslut om totalförsvaret för perioden 2025–2030 medförde den historiskt största förstärkningen sedan kalla kriget. Enligt 1 § lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap är totalförsvar verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Totalförsvaret består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar).
Enligt 1 kap. 1 § lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt är totalförsvaret en angelägenhet för hela befolkningen. Enligt 1 kap. 2 § gäller totalförsvarsplikten för alla svenska medborgare från början av det kalenderår då de fyller 16 år till slutet av det kalenderår då de fyller 70 år. Totalförsvarsplikten gäller under motsvarande tid även för var och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige. De totalförsvarspliktiga har ett gemensamt ansvar för att upprätthålla Sveriges frihet, vid såväl kris som krig. Det är staten som, genom myndigheterna, i grunden ansvarar för totalförsvaret. Även arbetsgivare, särskilt de med samhällsviktig eller totalförsvarsviktig verksamhet, har en viktig roll. Det innebär att företag bör:
- Kartlägga sin roll i totalförsvaret.
- Identifiera vilka delar av verksamheten som är kritiska att upprätthålla även vid höjd beredskap.
- Se över vilka anställda som kan bli kallade till tjänstgöring eller behöver vara kvar i verksamheten.
- För arbetsgivare är det således viktigt att känna till vilka frågor som aktualiseras arbetsrättsligt, inte bara i krig eller kris, utan även i fredstider.
Arbetsrättsliga skyddsregler
I lagen om totalförsvarsplikt stadgas arbetsrättsliga skyddsregler för totalförsvarspliktiga som medför viktiga skyldigheter för arbetsgivare. Betydelsefulla regler som är viktiga för arbetsgivare att känna till är de arbetsrättsliga skyddsreglerna som gäller för den som fullgör sina totalförsvarspliktiga åtaganden, både de som är frivilliga och obligatoriska och inkluderar bland annat mönstring, grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. I enlighet med 9 kap. 1 § lagen om totalförsvarsplikt, får inga försvarspliktiga åtaganden ligga till grund för uppsägning eller avskedande vilket i förlängningen medför att en arbetstagare som fullgör dessa åtaganden också har rätt till ledighet utan att riskera försämrade anställningsvillkor eller förmåner.
Arbetstagaren måste å sin sida informera arbetsgivaren om tidpunkt, längd och återinträde avseende frånvaron, se 9 kap. 3 och 4 §§. Arbetsgivaren måste säkerställa sina rutiner för hantering av frånvaron, lön, förmåner och återgång i arbete. Dagpenning är en statlig förmån och ska inte betalas av arbetsgivaren. Rätten till dagpenning följer av 8 kap. 1 § andra stycket 2 lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Försäkringskassan handlägger och betalar ut dagpenningen för statens räkning; dagpenningen beräknas enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga och ersätter inte automatiskt den exakta inkomstförlusten. Det är centralt för arbetsgivare att säkerställa att företagets rutiner överensstämmer med gällande lagstiftning samtidigt som det är samordnat med befintliga arbetsrättsliga avtal och interna regelverk.
Planering av verksamhet
Arbetsgivare är även skyldiga enligt lag (1982:1004) om skyldighet för näringsidkare, arbetsmarknadsorganisationer m.fl. att delta i totalförsvarsplaneringen, att på begäran av totalförsvarsmyndighet delta i totalförsvarsplaneringen. Detta innebär bland annat att lämna de upplysningar som kan behövas för planeringsarbetet, jfr 2 § första stycket. Vidare kan arbetsgivare som anses vara viktiga för totalförsvaret ha en skyldighet att krigsplacera sin personal. Krigsplacering innebär att en anställd tilldelas en specifik uppgift som ska fullgöras vid höjd beredskap i enlighet med lagen om totalförsvarsplikt. Det säkerställer att kritisk kompetens finns kvar i verksamheten även vid kris eller krig. Ett sådant beslut om krigsplacering är typiskt sett en sådan fråga som förhandlas enligt lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Krigsplacering är en del av Sveriges totalförsvar och handlar om förberedelser i fredstid för att kunna agera effektivt i kris eller krig.
För planering av sin verksamhet är det avgörande för arbetsgivare att veta vilka anställda som vid kris eller krig omfattas av värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt (och därmed ska kvarstå i sin ordinarie anställning eller utföra arbete enligt myndighetsanvisning) i enlighet med lagen om totalförsvarsplikt. Dialog med aktuell totalförsvarsmyndighet är central eftersom arbetsgivare kan begära en disponibilitetskontroll vilket visar vilka som redan är krigsplacerade och således inte kan kvarstå i anställningen. Vidare är även arbetsgivare skyldiga att lämna upplysningar om sådana förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av den allmänna tjänsteplikten till aktuell totalförsvarsmyndighet. Det kan exempelvis innebära att lämna information om bemanning, resurser och organisation. Detta kräver noggrann hantering för att säkerställa att korrekta upplysningar lämnas utan att bryta mot andra regler, såsom sekretess- eller integritetsregler.
För verksamheter som är samhällsviktiga krävs dessutom ofta särskild kontinuitetsplanering och samordning med myndigheter för att ianspråkta anställda enligt den allmänna tjänsteplikten och för att fastställa var deras tjänstepliktsåtaganden bäst fullgörs. Planeringen förutsätter goda kunskaper om befintligt regelverk och en god kontakt med myndigheter.
Arbetsrättslig beredskap
Vid krig eller krigsfara gäller särskilda regler enligt den arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262). Den innebär bland annat att vissa delar av den vanliga arbetsrätten tillfälligt upphävs eller ändras. Ett sådant läge kräver att arbetsgivare har god framförhållning, kännedom om regelverket och planering för att snabbt kunna ställa om sin verksamhet. Vid höjd beredskap ska de företag som är skyldiga att fortsätta sin verksamhet vidta särskilda åtgärder i fråga om bland annat planering och inriktning enligt 7 § lagen om totalförsvar och höjd beredskap. Arbetsgivare ska använda sina resurser på ett sätt så man kan fullgöra sina skyldigheter.
I SOU 2023:79 Arbetsrätten under krig och krigsfara föreslås viktiga förändringar i den arbetsrättsliga beredskapslagen. Utredningens förslag utgår från att totalförsvaret ska stärkas och att arbetsrätten snabbt måste kunna anpassas till krig, krigsfara och andra extraordinära situationer. Reglerna ska vara enkla att tillämpa och bygga på en ändamålsenlig avvägning mellan totalförsvarets behov och skyddet för individuell och kollektiv arbetsrätt. Lagändringarna var avsedda att träda i kraft den 1 juli 2025. Utredningen remitterades den 4 mars 2024. Per den 19 augusti 2026 har förslaget fortfarande inte resulterat i någon proposition, och någon lagrådsremiss har inte heller publicerats. Förslaget har därför ännu inte genomförts och ändrar inte gällande rätt; om det genomförs kan det aktualisera nya juridiska frågeställningar för arbetsgivare, bland annat avseende förhandlingsskyldighet och anpassningar av arbetstagares rätt till semester.
I regeringens proposition 2024/25:34, Totalförsvaret 2025–2030, ger regeringen förslag på åtgärder för uppbyggnaden av totalförsvaret, nya mål och hur såväl det militära som det civila försvaret kan stärkas. Det civila försvaret ska stärka det militära försvaret och säkerställa att de viktigaste samhällsfunktionerna kan upprätthållas vid krig och krigsfara. Regeringen föreslår därför en ekonomisk planeringsram för civilt försvar vilket ska stärka styrningen och uppföljningen inom det civila försvaret. Regeringen arbetar med att se över samt effektivisera lagstiftningen, regler, administrera processer och rutiner. Arbetsgivare bör därför hålla sig uppdaterade avseende förändringar i utformningen av de lagar, regler och rutiner som påverkar verksamhetens skyldigheter i förhållande till totalförsvaret.
Myndigheten för civilt försvar och Försvarsmakten har, på uppdrag av regeringen, tagit fram en broschyr, Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030, som riktar sig till alla aktörer som deltar i totalförsvarsberedskapen, dvs. myndigheter, regioner, kommuner, företag och organisationer. Dokumentet syftar till att utgöra en grund för planering och utveckling av totalförsvaret.
Frågor avseende totalförsvaret och vad som gäller för arbetsgivare uppstår ständigt, inte minst med beaktande av den höga förändringstakten i och med nya hotbilder, Sveriges inträde i NATO och teknologiska framsteg.
CMS Wistrands arbetsrättsexperter bistår arbetsgivare att navigera i regelverket. Om ni har frågor med anledning av vad som gäller för arbetsgivare är ni välkomna att kontakta oss på CMS Wistrand.
